Förra helgen åkte hela den Erikssonska familjen tunnelbana ut till Björkhagen. Flisan är som ni vet en cool tjej och för henne är en tur med tunnelbanan en baggis. Hon lägger sig vanligtvis tillrätta i knät eller om vi åker ovan jord sitter hon gärna och tittar ut.
Björkhagen är som porten ut till Nackareservatet. Där mötte vi upp Lillan med Gloria och Linda med Bettan. Vi tog en långpromenad i underbar försommarnatur med härlig värme i luften. Det var förvånansvärt lite hundar ute så Flisan, Bettan och Gloria gick lösa nästan hela tiden när vi väl kommit ut på ängarna.
Häggen blommande och det är den härligaste doften jag vet. En parfym som luktar hägg, kan ingen tillverka det..?
Promenaden gick mot Söderbysjön och på väg dit så blev det glädjerus för Bettan Bus som varit tvingad till stillhet under några veckor på grund av sin operation. Nu släppte hon loss fullständigt och både Flisan och Gloria stirrade på henne med skräckblandad förtjusning. Så mycket uppdämd energi har jag nog aldrig sett hos en hund. Flisan träffade även på den lilla dvärgtaxvalpen vars namn jag har glömt bort. De lekte och hade så kul en lång stund.
Det var en härlig promenad med medtagen picknick vid sjön och sedan gick vi i sakta mak tillbaka. Då var alla hundarna helt slut, speciellt Bettan. Men även Flisan var trött som en hängbjörk i en balkonglåda. När vi kom hem låg hon och sov resten av eftermiddagen och kvällen.