Efter flera års hundlängtan har vi äntligen bestämt oss för att skaffa oss en egen vovve. Efter många långa funderingar kring hundras har vi nu bestämt oss för den undersköna rasen - Whippet. För mig blir Flisan min första hund och jag skriver om mina tankar och frågor som en förstagångsägare kan tänkas ha. Ni får följa Flisans resa från liten valp till vuxen hund i hennes vardag och fest.
fredag 2 mars 2012
Vi gör framsteg
I morse så hade jag en stor framgång på morgonpromenaden till jobbet. Vi var ute i ungefär 45 minuter och stannade i Humlegården så Flisan fick vara lös en liten stund. Hon är duktig på att komma när man ropar men har lätt för att sticka iväg och hälsa på andra hundar. Hon har ju dessutom ingen koll på om den andra hunden vill eller inte så det är lite knepigt och jag får ha ögon i nacken.
I morse var hon beredd att sticka, hon såg en hund på håll och tog några språng framåt. Då plockade matte fram sin djupa stämma och ropade: - STANNA!
Hon tvekade och vände sig om och tittade på mig. Då ropade jag igen lite lägre men bestämt: - Flisan - stanna. Och hon stannade och vände om och sprang fram till mig. Då fick hon en godis och så mycket beröm att hon gjorde en liten glädjedans.
Yes, min lilla vovve lyssnar på mig när det gäller (i alla fall den här gången...)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Superbra! Det tar sig. Vi kommer få jobba mycket med inkallning (vilket redan fungerar väldigt bra tycker jag) och speciellt med att få stopp på Flisan om hon mål låser på något. Öva öva öva
SvaraRadera