fredag 6 juli 2012

Huggorm


För några veckor sedan var vi hos bästa veterinären Ylva Trygger. Hon är så bra och ställer upp med kort varsel och svarar på alla våra frågor både dumma och svåra. Nu när vi åker upp till stugan i Niemisel där vi vet att det finns huggorm så hjälpte Ylva oss med att skriva ut Kortisontabletter i fall olyckan skulle vara framme. I Norrbotten är det inte ovanligt att man har en bit till närmaste veterinär. 

Flisan har ju även den dåliga vanan att jaga både getingar och humlor och hugga efter dem i luften. Skulle hon hon få ett stick i halsen eller i tungan och reagera kraftigt så känns det också skönt att ha kortison med sig innan man hinner fram till veterinären.

Nu har ju matte en löjligt stor ormfobi så det stampas både till höger och vänster när jag tar mig fram i terrängen så för allas skull hoppas vi att tabletterna aldrig kommer till användning.

5 kommentarer:

  1. Det är väldigt omstritt om kortison har någon effekt vid ormbett, säger min vetrinär. (Vi har varit med om två huggormsbett). Kortison är avsvällande - det är kanske den effekten du vill ha i ett första skede? Giftet har det väl däremot ingen effekt på.
    Vetrinären gav intensiv itravenös vätskebehandling samt smärtstillande till min whippet, i undantagsfall ges motgift - vilket tydligen inte var optimalt att ge- inget universal medel det heller.

    SvaraRadera
  2. Ja, kortison ersätter ju inte ett veterinärbesök. Men som orolig matte vill man ju göra det man kan innan man har kommit fram till veterinären.

    Fy vilken otur ni måste ha haft. Hur klarade din whippet av orbettet/betten? Återgick allt till det normala eller blev det några andra eller bestående men? Blev din whippet väldigt orolig eller akut dålig precis när det hände?

    Hälsningar
    Linda

    SvaraRadera
  3. Min whippet sa inte ett pip när hon blev biten - det oroar mig allra mest. Jag skulle alltså helt kunna missa att hon blir biten, när det sker. Jag är nu EXTREMT kontrollerande och försöker se allt som hon luktar på eller ämnar lukta på, stiger på eller kanske stiger på. Jag märkte det när vi kom in (strax efter att jag misstänker att hon blev biten)hon var inte sig själv, låg kvar i korgen, därefter märkte jag svullnaden på halsen....direkt till vetrinär och inlagd med redan beskriven behandling. Därefter stillhet i 14 dagar!!! inte lätt med en whippet. Hon fick bara gå ut och kissa och sedan direkt in igen och VILA. En mycket påfrestande period, minns jag och så ovissheten fram till återbesöket om hennes inre organ tagit stryk av ormgiftet eller hade behandlingen lyckats stoppa/sköja bort giftet i tillräckligt stor utsträckning.
    Återbesöket var väl efter två månader, tror jag.
    Hon hade inte fått några bestående men, blodproverna var bra.
    Det andra av de två ormbetten var på en tax, som heller inte gav tecken när bettet skedde. Taxen dog tyvärr.
    Jag är helt "skadad" av dessa två ormbett och min hunds frihet begränsas under sommaren av detta.

    SvaraRadera
  4. *ryser*

    Fy vad otäckt! Vi är också extremt kontrollerande och undersöker pälsen i minsta detalj efter exempelvis fästingar efter varje promenad. Nu blev jag skrämd men det kanske bara är hälsosamt :/
    Det blir till att dansa "indiandansen" med träskor varje morgon för att väcka eventuella ormar som befinner sig i närheten så de ringlar bort.

    Tack ändå för att du ville dela med dig av dina erfarenheter.

    Hälsningar
    Linda

    SvaraRadera
  5. Tack tack.
    Tack själv för en underhållande verklighetsnära blogg.

    Det finns nog inte så mycket orm där uppe i Norrbotten.

    Trevlig resa!

    (Jag ska öva mig på att stava till veterinär)

    SvaraRadera