Flisan vår Whippet

torsdag 6 mars 2014

Hälsningar från Långnosen

Flisan: - Matte skyndar du dig hem idag?
Matte: - Absolut, jag lovar att inte jobba sent
Flisan: - Den har jag hört förut...
Matte: - Men den här gången lovar jag verkligen
Flisan: - Jag mutar dig lite genom att skicka en bild
Matte: - Ja, det funkar ju nästan alltid
Flisan: - Jag vet att du älskar min långnos
Matte: - Det stämmer bra det, den är oemotståndlig

Jobba hemma

Idag jobbar Flisan hemma med husse hela eftermiddagen då matte sitter i långa möten. En ovanligt tuff dag på jobbet har hon ser ni väl..?

tisdag 4 mars 2014

Blåsljud på hjärtat

I förra veckan när vi var hos veterinären på grund av Flisans öga så upptäckte han ett blåsljud på Flisans hjärta. Där och då var allt fokus på Flisans öga så det är först nu som jag faktiskt har börjat fundera på vad detta skulle kunna innebära. Veterinären nämnde att blåsljudet var litet och frågade om någon kommenterat detta tidigare och om det var något vi kände till. Vi svarade nej på detta för det är första gången som det uppmärksammats. Han sa att det inte behöver vara allvarligt och att vi inte just nu behöver ta tag i detta men han rekommenderade ändå att vi någon gång framöver gör ett ultraljud på hjärtat. Speciellt viktigt är detta om Flisan någon gång i framtiden behöver en operation eller behöver sövas av andra skäl. Då bör man veta att allt står rätt till.

När jag googlar på detta med blåsljud på hjärtat hos hundar så hittar man givetvis både det ena och det andra. Allt från extremt allvarliga tillstånd till att det växer bort.

Agrias "fråga veterinären" säger så här:
Blåsljud i sig är ingen diagnos, utan talar bara om att klaffar i hjärtat inte sluter tätt på korrekt sätt. Det bästa sättet att uttala sig om prognosen på din hund är genom ett ultraljud av hjärtat. Först därefter kan man ställa en diagnos om hur allvarligt tillståndet är.

Flisan har en dryg vecka kvar på sin kortisonbehandling för ögat men därefter känner vi nog att vi vill kolla upp detta. Bättre att veta! Och inte för att jag inte hade förtroende för veterinären men det kan ju alltid vara bra med en "second opinion".

Så åter igen - fortsättning följer.

Livet

Iakttagelse - kortison

Nu har Flisan ätit kortison i över en vecka. Från och med i går så minskade vi från en tablett till en halv tablett om dagen. Som ni kanske förstod av inlägget nedan så har vi ju börjat märka av en del biverkningar: HUNGER!

Vårkänslor

Flisan: - Matte kom och kolla vad jag hittade?!
Matte: - Men det är ju snödroppar, vilka fina!
Flisan: - Går dom att äta?
Matte: - *suckar* nej dom går inte att äta...
Flisan: - Är du säker?
Matte: - Ja jag är säker
Flisan: - Vadå har du provat?
Matte: - Nä, det har jag inte men jag vet att dom inte är ätbara
Flisan: - Är det okej om jag provar..?
Matte: - Du kan omöjligt vara hungrig...
Matte: - ...du åt makaroner och rostbiff för en liten stund sen
Flisan: - Ja, men jag fick ingen efterrätt...
Matte: - Okej vi säger så här...
Matte: - ...vi letar rätt på Yoko så får ni varsin godis när ni lekt klart
Flisan: -...
Matte: -Okej..?
Flisan: -Okej då...

måndag 3 mars 2014

Helt ärligt...

Matte! Hallå! Kom igen! Jag är uttråkad! Kan du ge mig en godis eller nåt..? Eller kanske leka med mig en liten stund..?

fredag 28 februari 2014

Rapport från veterinärbesöket

I går var vi på återbesök på Djurakuten och träffade Veterinär Kajsa Malmqvist. Flisan fick genomgå samma undersökningar som sist. De lyste hennes öga och droppade färg i ögat för att se om det skulle fästa i några skador på hornhinnan. Och skadan på hornhinnan var borta, den hade läkt ihop helt och hållet och Kajsa var mycket nöjd och matte och husse var överlyckliga!

Flisan fick även stå ut med att få trycket uppmätt i båda ögonen. Vid förra undersökningen hade Flisan ett tryck på 10 i det friska ögat och ett tryck på endast 4 i det skadade ögat. Vid den nya mätningen i går så var det samma tryck på 10 i det friska ögat som sist och i det skadade ögat hade trycket ökat till 8 vilket var en väldigt bra ökning på så kort tid. Flisan fick så mycket beröm så det var inte klokt :)

Nu ska vi fortsätta på medicineringen med kortison och även ögonsalvan och sedan blir det en slutbesiktning om ca 7-10 dagar.

Hela familjen Eriksson var lättade (precis som plånboken) när vi gick därifrån så vi tänkte att en leksak till Flisan kunde vi så klart kosta på oss eftersom hon varit så duktig!

Åh en ny leksak!

Ett härligt lamm...

...smakar gott gjorde det också!

torsdag 27 februari 2014

Vi är tillbaka!

Hej alla bloggläsare!

Vi är tillbaka efter ett långt och mer eller mindre ofrivilligt uppehåll på bloggen.

Matte blev sämre och sämre av sitt diskbråck under hösten tills det blev outhärdligt så för ett par veckor sedan blev jag opererad och mår nu bättre än någonsin. Vi är tillbaka på jobbet efter operationen och livet tuffar på tills i tisdags. Ja, då har det alltså gått två arbetsdagar. Och vad händer?!

Jo, Flisan blev dålig i sitt öga. Hon började klia i det med tassen vid lunchtid i tisdags men det var inte något jag reagerade nämnvärt på. Vi var ute och lekte som vanligt och hade kul och hon åt upp sin lunch och sedan la hon sig och sov på eftermiddagen. När hon vaknade upp så var hennes vänsteröga helt svullet och rött och den vita hinnan hade lagt sig över halva ögat.

Då ringde jag direkt till vår veterinär Ylva Trygger som sa att vi skulle åka in till Djuraktuen på en gång men kommentaren: -Ögon ska man ta på största allvar så jag anser att ni ska åka in akut.

Snacka om att matte fick bråttom! Med en raket i baken ringde hon husse som sprang hem och hämtade Flisans veterinärsmapp med all historik och även försäkringspapper. Sedan mötte han upp oss och vi satte oss i en taxi till Djurakuten. Vi hade tur att få komma in och träffa en veterinär efter bara fem minuter. Han heter Jon och är extremt lugn och försiktig så Flisan låter honom utan besvär få undersöka hela kroppen men även ögat.

Jon hittade ett litet blåsljud på hjärtat men jag återkommer om detta i ett annat inlägg.

Han undersökte ögat ordentligt för att se om något fastnat i ögat eller låg och skavde. Sedan droppade han en vätska i ögat som skulle ändra färg och fästa i eventuella skador på hornhinnan. En liten liten prick blev färgad vilket visade på ett litet sår på hornhinnan. Detta behandlas nu med ögonkräm två gånger per dag.

Flisans pupill var extremt liten i jämförelse med andra ögat. Detta tyder också på att något inte är som det ska. Det kan även vara ett tecken på smärta vilket gjorde att matte flög i taket. Vi har ju inte märkt att hon haft ont alls. Hon har varit precis lika lekfull, pigg och kelig som vanligt. Hon fick ögondroppar som gjorde att pupill förstorades så därför skall vi vara försiktiga med att utsätta henne för skarpt ljus tills pupillen har normaliserats igen.

Det allvarliga däremot var att veterinären mätte Flisans ögontryck. I det skadade ögat var trycket bara hälften mot i det friska ögat. Detta gjorde veterinären lite bekymrad (för att inte tala om matte och husse). Det låga trycket kan vara ett tecken på en kraftig bakomliggande infektion som i så fall omgående måste behandlas. Flisan fick en kortisonspruta på en gång och ett recept på kortisontabletter som hon nu ta en om dagen tillsammans med en köttbulle förstås.

Eftersom tillståndet är såpass allvarligt så har vi återbesök redan i eftermiddag för att se om det går åt rätt håll eller om Flisan måste få någon ytterligare behandling eller undersökning.

Så håll tummar och tassar för oss så återkommer vi med en fortsättning i morgon!

fredag 8 november 2013

Fler födelsedagspresenter

Flisan blev även firad i förskott på mattes födelsedag. Då fick hon en jättefin present av människokusinerna Selma och Emre. Det var en aktiveringsleksak som hon får kämpa med en stund innan hon hittar godisbitarna. Perfekt att ha på jobbet när eftermiddagarna blir lite långtråkiga. Sedan fick Flisan även en födelsedagshälsning med posten av Mormor Gunilla. Ett jättegulligt kort!

torsdag 7 november 2013

Hos oss är alla välkomna...MEN

onsdag 6 november 2013

Babsan och Pajas

Idag på lunchen träffade vi Lars-Åke "Babsan" Wilhelmsson och hans borderterrier Pajas. Pajas är 10 år gammal och blev stormförtjust i Flisan. Lars-Åke tyckte det var bra för Pajas hade varit lite dålig med maten på sista tiden så han hoppades att Flisan kanske skulle få honom att få tillbaka aptiten igen :) Vi skiljdes åt men Pajas gick hela tiden och sneglade åt Flisans håll.

tisdag 5 november 2013

Action

Ja det är verkligen full action när Flisan träffar Yoko på lunchen. Är dessutom bollen med så blir det dubbel glädje. Kommer en whippetkompis springande och vill vara med så är lyckan fullkomlig.

Säga vad man vill om arbetsdagar, men får Flisan sin lunchtimme med lek och bus så är hon världens gladaste och lyckligaste hund. Humlegården börjar likna en leråker men inte bryr sig hundarna om detta. Det är bara matte och husse som knorrar lite när det är tasstvätt hit och tasstvätt dit...

Tjohoo vad kul jag har!

Yoko: - Jag vill också leka med bollen

Flisan: - Okej, här får du låna bollen

Yoko: - Du kan inte ta mig!

Flisan: - Vänta bara jag närmar mig

Flisan: - Lätt som en plätt

Flisan: - Yoko, kolla där borta, vem är det?

Whippettjejen: - Vilka leker där borta?

Whippettjejen: - Jippi det är ju Flisan, jag kommer!

Yoko: - Men hallå, glömde ni mig?

När katten är borta...

...dansar Flisan på bordet

Flisan nosar i Mormors godisskål när "ingen ser"

Besöket hos Mormor och Albin

Äntligen bar det iväg till Arvika för att besöka Mormor och Albin. Tågresan gick helt utan problem och Flisan blev så glad när vi klev av tåget och de stod och väntade på oss. Lyckan visste inga gränser. På fredagskvällen blev det en sen middag och sedan satt vi uppe en stund och pratade medan Flisan och Albin lekte och lekte och lekte.

På lördagen hade vi fantastiskt höstväder. Sol från en blå himmel och 8 grader varmt. Vi var på Sågudden på dagen så hundarna fick springa lösa och sedan besökte vi gammelmormor där vi stannade till och fikade. På kvällen begav vi oss till kyrkogården och tände ljus i minneslunden. Det var fantastiskt vackert. På sena kvällen var vi helt slut efter att ha varit ute större delen av dagen.

På söndagen vaknade vi till regnet som bara öste ner utan uppehåll. Det blev gummistövlar och regnkläder på för oss alla. På eftermiddagen fick vi gäster till Flisans 2 års kalas där det bjöds på smörgåstårta och kaffe. Vovvarna fick potatismostårta med köttbullar och sedan godis i stora lass.

På kvällen var det dags att ta tåget tillbaka till Stockholm. En sak är säker, Flisan och Albin kommer sakna varandra men det är inte långt kvar till jul och då ses vi igen.